Allt känns bra nu. När jag kom hem från behandlingen så hade jag ju jättemycket ångest men den är borta. Kom ner till gymmet och det första jag ser är två personer som har mobbat mig rätt extremt i 2-3 år. Ilskan byggdes upp inom mig och då plus ångesten, så jag tränade och jag tränade hårt. Intensiv träning i en och en halv timme och efter det så mådde jag illa, var yr och jag kunde knappt stå upp. Härligt! Så imorgon lär jag väl ha lite träningsvärk men ska tillbaka i alla fall. Ska träna mån, tis, tors och fre.Imorgon är det behandling igen och sen på onsdag så ska jag ta en fika med Anna. Jag tycker att jag är skyldig så många en ursäkt och förklaring. Hör aldrig av mig till mina vänner längre. Jag håller inte kontakten mer, inte med många i alla fall. Men det är så svårt för när jag är med dem så är jag jätteglad men när jag inte är med dem så känns det som att jag bara kommer förstöra vår vänskap genom att säga eller göra fel. Hatar det! Så nu måste jag berätta för alla hur det ligger till med det.
Och sen på fredag så ska jag och Simon till honom, sova där och sen kanske till hans kompis Trana på lördagen någon gång. Ska bli kul!
Klockan är inte mycket men jag är så trött så funderar på att gå ut och ta en cigg och sen lägga mig i sängen, kolla klart på mitt program och sen sova. Vill inte vara vaken när stoltheten över träningen lägger sig och ångesten kommer tillbaka. Ville ju verkligen, verkligen skada mig innan men klarade av att stå emot. Vet dock inte om jag klarar det en gång till idag. Det räcker nu. Har varit såhär nästan hela dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar