Sitter i min säng med klädd i Simons skjorta. En person från Landskronahem är här och fixar med ytterdörren. Jag är rädd. Jag vet inte för vad men blev det när hon kom hit.
Ibland önskar jag att jag hade Simon inuti mig hela tiden. Då hade jag varit trygg för alltid. Jag vill aldrig vara utan honom. Dock vet jag att jag behöver vara det så jag klarar av att vara ensam sen när/om han lämnar mig. Jag älskar bara honom så mycket.
Förresten så har jag gått ner 8 kg sen den 2/1 :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar