Jag stoppade min panik

Hade en sådan enorm panik på bussen hem från behandlingen. Det kom bara in mer och mer folk på bussen, jag började skaka, trodde att jag skulle svimma eller spy, något av det och därför skämma ut mig som fan. Jag kunde inte ringa pappa och prata med honom för då vet jag om att jag hade brutit ihop, så istället bytte jag till gladare musik i öronen och började använda en färdighet som man får lära sig på behandlingen som handlar om att man ska fokusera sig på någonting, observera det och beskriva det. Och det gjorde jag med min känsla och mina andetag. Vet ni vad? Det fungerade fan i mig. Det fungerade verkligen. Först när vi kommit halvvägs och paniken var som värst så ville jag bara hoppa av, vid Botulfsplatsen så var det lite lättare och på centralen så var det inte alls så farligt. Visst, ångesten är fortfarande kvar men jag känner mig inte svimfärdig i alla fall. Underbart!

Så nu blir det lite mat och sen drar jag ner på gymmet för att få ur mig det sista som vanligt. Det blir ett hårt muskelpass idag. Extremt intensivt med en hel del tyngd. Jag behöver det.