Vänskaplig kärlek

Musiken strömmar högt ur högtalarna. Jag ska försöka ta mig ut genom dörren nu trots skakande händer och enorm ångest. På med lite smink och ner till stan med Vikki. Jag behöver en vän just nu, jag behöver henne. Vi ska ta en fika och jag ska se om jag ska köpa de där shortsen. Har glömt att berätta om dem. Provade dem i onsdags och dem är i storlek 42 och jag som har varit uppe och vänt på 52 senast i december. Så nu ska jag köpa dem om dem finns kvar.

Nej, det är fortfarande svårt idag. Det gör fortfarande ont i hela min själ (vart den nu än sitter) och jag orkar inte idag heller. Men ett återfall räcker och ikväll kommer ju Simon igen.

Over'n'Out

Inte ännu en gång

Jävla återfall. Jag vill verkligen inte mer. Inte må dåligt. Det hjälpte fan bara i 2 minuter och nu vill jag mer, mer, mer. Jag skiter i alla ärr jag kommer få och jag skiter i hur andra mår för det jag gör. Nej, egentligen inte. Men jag skulle verkligen vilja skita i allt sådant för jag orkar inte med mina känslor mer.

Simon, jag saknar dig <3

Over'n'Out

Jag orkar fan inte

I wish you'd see it in my face
But I'm caught up in those long lost days
And how can I even make you see
When I don't even know me

Following my footsteps home
This time I'm walking all alone
Trying hard to be someone I don't even know

Även om ni säger att jag är sjuk så säger min hud en annan sak. Den säger att jag har kämpat tillräckligt länge för att få vinna. För under alla mina ärr ligger en kamp som jag förlorat och nu finns det snart ingenting mer än det förflutna.
Jag vill inte sluta skära mig för det är så mycket lättare att ha en konkret smärta. Jag säger inte att jag ska börja helt igen, jag säger bara att jag inte vill sluta. Men jag ska försöka, bara ni inte dömer mig om jag faller tillbaka eller blir samma flicka igen.
För jag orkar inte gå omkring och låtsas som att allt är bra. Det är det inte. Det är åt HELVETE! Men det är bara lättare att se era ansikten när jag tar på mig min leende mask. Förlåt mig för mina lögner!

Over'n'Out

Sol och härliga stunder

Jag är så dålig på att blogga, men ni är ju så dåliga på att kommentera. Det är inte lika kul längre och sen så är jag trött på att bara skriva om träningen.

Men i alla fall... behandlingen är slut, inte en enda självskada sen dess, fick infektion i mina brännblåsor, vi har fått trädgårdsstolar till balkongen, har varit på min första fotbollsmatch detta året, jag kan inte träna lika mycket som förr tack vare infektionen och jag älskar fortfarande Simon. Ja, det är väl det som hänt i det stora hela sen jag skrev sist.

Jag och Simon har precis suttit ett bra tag på balkongen och pratat om ett problem i vårt förhållande. Nu är allt löst och jag mår bättre igen. Det är bara det att han fryser ute mig ur sitt liv. Vi lever vårt liv tillsammans och sen så lever vi mitt liv med mina vänner. Han lever sitt liv själv och inkluderar aldrig mig. En gång har jag träffat en av hans vänner och sen aldrig mer. Men nu blir det ändring på det. Han hade bara inte tänkt på att jag kunde vilja hänga med så han har inte frågat. Han väntade på att jag skulle fråga. Men som sagt var så är det löst nu. Skönt!

Ikväll blir det alkohol på en filt med glada vänner i parken. Åh, älskade värme!

Over'n'Out

Idioterna överträffar sig själva

Vad finns det egentligen för idioter här i världen. Jag sitter lugnt och tyst och läser min bok på bussen och fram till mig kommer en kille, som förmodligen ska hoppa av eftersom hans tjej (verkade det som i alla fall) stod i dörren och väntade, och så börjar han skrika "Vad fan glor du på? Va? Fetto? Vad är ditt problem? Vad glor du på?". Jag chockad som jag är tittar upp från min bok och lyfter på solglasögonen åt honom och frågar "Va?". Hans tjej kommer snabbt fram och tar tag i honom, kallar honom idiot och drar ut honom ur bussen. Hon såg nog att jag inte alls hade tittat på honom utan bara satt där och läste. Jag tycker synd om den tjejen. Hon måste ju ha skämts någonting så fruktansvärt.

Jag är så glad att jag har Simon. Jag vet verkligen inte vad jag skulle gjort utan honom. Jag vet att många säger det men jag vet verkligen inte. Antagligen så hade jag legat på psyket igen och jag hade verkligen inte klarat av att ta mig igenom behandlingen. Gud vad jag älskar honom!

Over'n'Out

Böcker, tid och planeringar

Nu har min hand läkt lite så idag blir det fullt stå i. Först på schemat är träning, sen diska och städa (för det var ett tag sen) och sen blir det hemupgift och tv. Simon sover borta men jag ska se om jag hinner och orkar träffa en vän ett litet tag för jag har varit dålig på det på sista tiden med tanke på utmattningen. Efter fredag så blir det helt andra puckar. Mer tid till träning, vänner, pojkvän och böckerna. Ja, ni som inte vet det borde jag ju berätta det för. Jag läser nästan hela tiden. Kan inte låta bli. Måste läsa så fort jag inte pratar med någon eller skriver. Jag älskar mina böcker trots att dem inte är så jättebra. kioskromaner är det jag läser just nu i brist på annat så ni får jättegärna komma med boktips. Helst självbiografier eller rätt så miserabla böcker.

Over'n'Out

Glömska

Kom nyss på att vi skulle till Simons mamma idag så det blir inget gym. Istället så blir det god mat och mys med Mumin. Så jag ska träna imorgon istället och promenera ute på landet idag för att inte bara sitta och lata mig. Haha, jag bara vet om att jag kommer gå vilse. Har aldrig gått ute i Norrvidinge och eftersom att Simon är lite förkyld så kommer inte han orka gå med mig. Men men, det blir lite av ett äventyr jämfört med min nu så trygga vardag.

Två jävligt dåliga veckor

Så, ännu en gång var det en evighet sen jag skrev känns det som. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för det men jag har varit nere i någon slags depp-svacka igen. Nu känns det dock lite bättre efter att mamma var här i fredags och pratade med mig.

Jag har aj-ont i båda händerna idag. Först så slant jag när jag rakade mig i fredags och råkade skära av halva nageln så nu är det disneyplåster på det fingret och sen på kvällen så bröt jag ihop lite efter ett bråk med Simon och om man då plusar på det med att jag har mått åt helvete i en, två veckor så slutade det med att jag brände mig om och om igen på handen med cigaretten. Så, nu har jag ont i båda händerna och känner mig lagom invalid.

Men idag blir det träning. Har varit dålig på det de senaste två veckorna nu när jag mått lite si sådär och har nog snarare gått upp än gått ner. Men nu är det nya tag och sen när behandlingen slutar, på fredag, så kan jag ju träna i stort sätt när jag vill och då ska jag även ta igen all tid som jag missat med vänner och familj. Jag kommer dock att öka träningen till 5-6 dagar i veckan. 4 dagar muskler och 1-2 med cardio. Nu jävlar skärper vi oss!

Over'n'Out

Behandlingen lider mot sitt slut

Jag har börjat förstå att behandlingen snart är över. Nästa fredag slutar jag där och då är det några veckor tills standard-DBTn börjar. Det skrämmer mig för jag är så rädd för att gå tillbaka till skadandet ifall jag inte är där. Kanske har jag bara slutat skada mig för att jag ska vara den duktiga flickan, kanske har jag slutat för att få dem att vara tysta och bara kunna avsluta behandlingen som jag ska och kanske har jag slutat för att jag verkligen ville. Jag vet faktiskt inte längre!